Dialekt borta!

Igårkväll anlände jag till Närkes sköna stad Örebro, och det verkar som att jag är välkommen hit, när jag kom hit så hade hela stadens raggare och folk med sportbilar samlats på torget utanför mitt vandrarhem, det blev sen en bilparad runt hela staden, med tutande och slitage av bildäck som ständiga inslag. Ett och annat vrål genom en öppen bilruta fick jag oxå uppleva, härligt med detta varma mottagande.

Idag vaknade efter en usel natts sömn i ett rum där kvicksilvret utan problem skulle klättra upp till 30 graders-strecket. Gick och handlade lite mat och kollade av läget...jag var även sugen på att få höra den riktiga Örebro-dialekten som man hört så mkt om...när folk här säger Örebro så ska det tydligen låta: Ööööörebro (håll för näsan och gnäll ordentligt när ni uttalar det...) MEN! Jag har gått gata upp och gata ner utan att lyckas höra så mkt som en liten tendens till det uttalet. Besviken. Men snar ska jag ut igen och då hoppas jag på att få höra minst en gnällspik iallafall.

Om 53 min ska jag träffa Ernst och sommartorps-folket...hjärtat har börjat pumpa lite kraftigare nu...så nu måste jag plugga lite i boken Ernstologi som jag fick utav mina kära sambosar uppe i Leksand.

Tjo