Dialekt borta!

Igårkväll anlände jag till Närkes sköna stad Örebro, och det verkar som att jag är välkommen hit, när jag kom hit så hade hela stadens raggare och folk med sportbilar samlats på torget utanför mitt vandrarhem, det blev sen en bilparad runt hela staden, med tutande och slitage av bildäck som ständiga inslag. Ett och annat vrål genom en öppen bilruta fick jag oxå uppleva, härligt med detta varma mottagande.

Idag vaknade efter en usel natts sömn i ett rum där kvicksilvret utan problem skulle klättra upp till 30 graders-strecket. Gick och handlade lite mat och kollade av läget...jag var även sugen på att få höra den riktiga Örebro-dialekten som man hört så mkt om...när folk här säger Örebro så ska det tydligen låta: Ööööörebro (håll för näsan och gnäll ordentligt när ni uttalar det...) MEN! Jag har gått gata upp och gata ner utan att lyckas höra så mkt som en liten tendens till det uttalet. Besviken. Men snar ska jag ut igen och då hoppas jag på att få höra minst en gnällspik iallafall.

Om 53 min ska jag träffa Ernst och sommartorps-folket...hjärtat har börjat pumpa lite kraftigare nu...så nu måste jag plugga lite i boken Ernstologi som jag fick utav mina kära sambosar uppe i Leksand.

Tjo

Vart är dom andra?

Hoppar in i bilen, vrider om nyckeln och motorn hoppar igång...det ger stereon ström och kraft att sätta igång, och vad får man höra på varenda j-vla radiokanal...jo alla dessa schlagers som nöter hål i allas öron och som alla är ordentligt less på vid det här laget (eller?)
Och när jag kommer hem och slår igång radion eller när jag står och provar kläder i nån provhytt på stan så är dom där igen, schlagers, schlagers, schlagers... Det verkar nästan som att alla andra "vanliga" låtar är helt borta. Är det verkligen så att folk ringer in och önskar alla dessa schlagers? Varför lägger man telefonpengar på att ringa och önska när man bara kan vänta i typ 10 minuter så kommer den där cara cara mia eller the Arks senaste hit...jag är ingen schlager-hatare (men verkligen ingen schlager-älskare heller) men vart har alla dom andra låtarna tagit vägen?
Är det bara jag som inte fått ordentligt nog av detta? Visst, jag kan väl oxå hålla takten med tårna till vissa av schalger-låtarna men vafan, när man har hört samma låt fem-sex gånger på 10 minuter så är fan inte roligt längre. Kalla mig bitter, för just nu är jag verkligen det. Bitter. Är vi verkligen så förtrollade och hypnotiserade av dessa låtar? ...nej nu ska jag sluta älta detta...gå vidare med ditt liv nu stefan, bry dig inte om det, släpp det...ssscchhh....

Auf wiederseen